lördag 2 oktober 2010

Reflektion ur kapitel 3 (del 2)

Den andra saken jag tyckte var intressant är att personer allt mer och mer utbildar sig längre. På detta sätt har lärandet i vardags och arbetslivet skymts allt mer undan. Det är istället de formella kunskaperna som är viktiga. Därför räknas de som har de formella kunskaperna som "experter" medan de som har lång erfarenhet inte gör det.

Exempel ur boken:
  • En Skolforskare kan mer än en lärare om skolan.
  • En Forskare på SLU kan mer än en bonde om jordbruk.
  • En Barnpsykolog kan mer om barn än en kvinna som fött tio barn.
Detta är jätte konstigt anser jag. Att man ska kunna mer genom att ha gått i skola och läst i en bok än att ha flera år inom arbete. Då har man bara sina kunskaper från böckerna. Jag hävdar att om man läser först och sedan kommer in i arbete så kan man då båda bitarna.  Då kan man koppla till den andra reflektionen jag hade ur kap 3. Det tar några år innan man "blomstrar" ut inom sitt arbete.

För tänk den som bara har läst böckerna vad den vet om tex jordbruk. Den vet hur man gör, men det vet också bonden som har flera år inom det. Fast det är så mycket mer som spelar roll.
Vi kan väl tänka oss att tex en maskin går sönder. Då måste man veta vad som har gått sönder och sedan kanske på egen hand fixa det. Inte alltid kan man ringa efter en reperatör utan man får själv vara det. Det blir både dyrt och ohållbart i längden annars. Därför anser jag att i dem flesta fall kan inte dem som läst böcker mer än dem som har haft flera år inom arbetet.

Reflektion ur kapitel 3

Det står i ett stycke ur kapitel tre att det tar några år att "blomstra" ut som lärare. Respons får man sällan direkt utan att det tar ett tag. Det står att man kan möta "gamla" elever och höra vad de tyckt var bra och dåligt. Fast på kort sikt så är det meningslöst att veta om ens handlande som lärare är rätt eller fel.

jag kan hålla med om att det kan ta några år för en lärare att veta hur den ska göra i alla situationer. Jag själv hade en nybliven lärare i grundskolan. Hon var försiktig och provade sig fram inom det mesta.
Nu några år senare har jag sett när hon undervisat och det är stor skillnad sen jag hade henne.
Det bevisar att hon har hittat ett sätt som fungerar att jobba inom och att barnen lär sig mer på det sättet.

Så jag tror att när man själv är en nybliven lärare/pedagog kommer det ta ett antal år för en att hitta en bra arbetsrytm. På det sättet kommer barnen förhoppningsvis utvecklas på ett allt mer positivt och bra sätt.

Kram